Bromma är ett stadsdelsområde i Stockholms kommun, och tillsynen över OVK ligger därför hos stadsbyggnadsnämnden med stadsbyggnadskontoret som handläggande förvaltning. Stockholm är en av de kommuner som byggt upp en tydlig hantering: alla protokoll samlas in, ej godkända följs upp och det finns en e-tjänst där vem som helst kan se om OVK är gjord för en viss fastighet.
Vem som gör vad
Rollfördelningen är reglerad i plan- och byggförordningen:
- Ägaren – föreningen, fastighetsbolaget eller villaägaren – ska se till att OVK görs (PBL 8 kap. 25 §), utser kontrollant, bekostar besiktningen och ska snarast möjligt åtgärda brister (PBF 5 kap. 7 §).
- Funktionskontrollanten för protokoll, lämnar ett exemplar till ägaren, skickar ett till byggnadsnämnden och utfärdar ett intyg med datum för nästa besiktning (PBF 5 kap. 4–5 §§).
- Byggnadsnämnden – i Stockholm stadsbyggnadsnämnden – ansvarar för tillsynen (PBF 8 kap. 2 §).
Ägaren behöver alltså inte själv skicka in protokollet. Det är ändå klokt att bekräfta med kontrollanten att inlämningen gjorts och att spara det egna exemplaret; protokollet är underlag för åtgärder och för energideklarationen.
Så tar Stockholm emot protokollen
Stadsbyggnadskontoret samlar in samtliga besiktningsprotokoll, godkända som ej godkända, och följer upp de som inte godkänts. Inlämningen sker digitalt via stadens e-tjänst för OVK. Protokollet blir allmän handling när det kommit in.
Stadens e-tjänst gör det också möjligt att se om OVK är gjord för en fastighet. Det används av köpare vid due diligence, av styrelser som vill kontrollera sin egen status och av boende som vill veta om huset följer reglerna.
Kontaktvägarna är stadsbyggnadskontorets växel 08-508 27 300 och e-post stadsbyggnadskontoret@stockholm.se; postadress Box 8314, 104 20 Stockholm.
Intyget i huset
Utöver protokollet utfärdar kontrollanten ett intyg med datum för besiktningen, resultatet och datum för nästa besiktning. Ägaren ska anslå intyget på en väl synlig plats i byggnaden (PBF 5 kap. 6 §) – i praktiken i entrén eller trapphuset. Intyget är det som boende och besökare ser; protokollet är det som kommunen bevakar.
Vad som händer vid ej godkänt protokoll
Nämnden behöver inte godkänna protokollet – det slog Mark- och miljööverdomstolen fast 2015 (P 1373-15). Men ett protokoll med anmärkningar leder till uppföljning. I praktiken:
- Ägaren ska åtgärda bristerna snarast möjligt (PBF 5 kap. 7 §).
- Kommunen begär normalt ett godkänt protokoll efter åtgärd, med den frist som anges i protokollet – typiskt 3–6 månader.
- Ombesiktningen avser bara de utrymmen eller system som fått anmärkning.
Här är ordvalet viktigt. Lagen kräver inte uttryckligen en ny OVK av certifierad kontrollant efter åtgärd; länsstyrelsernas tillsynsvägledning från 2025 påpekar att kommuner inte kan kräva ombesiktning med stöd av OVK-reglerna, men kan kräva redovisning av utförda åtgärder och relevanta kontroller (PBF 5 kap. 7 § och 7 kap. 4 §). I praktiken är ett godkänt ombesiktningsprotokoll det enklaste sättet att visa att bristerna är avhjälpta.
Nämndens tvångsmedel
Om OVK inte görs alls, eller om brister inte åtgärdas, har nämnden verktyg i PBL 11 kap.:
- Åtgärdsföreläggande (19 §): ägaren föreläggs att utföra besiktningen eller åtgärda bristerna inom viss tid.
- Vite (37 §): föreläggandet får förenas med vite, som döms ut av mark- och miljödomstol.
- Anteckning i fastighetsregistret (40 §): föreläggandet kan antecknas, vilket syns vid försäljning.
- Byte av kontrollant (34 §): nämnden kan besluta att en annan funktionskontrollant ska utses om den anlitade åsidosatt sina skyldigheter.
Vanlig kommunal praxis är påminnelse, anmodan, föreläggande utan vite och först därefter föreläggande med vite. I länsstyrelsernas sammanställning av goda exempel finns ett föreläggande att åtgärda brister inom sex månader från laga kraft, förenat med vite om 50 000 kr och antecknat i fastighetsregistret. Byggsanktionsavgift är inte aktuell för utebliven OVK; det är föreläggande och vite som gäller.
Senareläggning
Nämnden får besluta om senareläggning av en besiktning om det finns särskilda skäl, till exempel att byggnaden står inför en omedelbar ändringsåtgärd eller inte är i bruk (BFS 2011:16 4 §). En förening i Bromma som planerar att bygga om från självdrag till FTX kan alltså ansöka om att skjuta på en förestående OVK i stället för att besiktiga ett system som ska rivas. Den nya installationen ska sedan anmälas, få startbesked och genomgå första besiktning.
För villaägare i Bromma
Villor och radhus har ingen återkommande OVK, och därmed skickas normalt inget protokoll in. Undantaget är första besiktningen av ett nyinstallerat FT-, FX- eller FTX-system, som kontrollanten skickar till stadsbyggnadskontoret på samma sätt. Se FTX i villan: anmälan, startbesked och första besiktning.
Sammanfattning
- Kontrollanten skickar protokollet till stadsbyggnadskontoret; ägaren anslår intyget.
- Stockholm samlar in alla protokoll och följer upp ej godkända; e-tjänst visar status per fastighet.
- Nämnden godkänner inte protokoll men kan förelägga, vitesbelägga och anteckna i fastighetsregistret.
- Brister åtgärdas snarast möjligt; kommunen begär normalt godkänt protokoll efter åtgärd inom 3–6 månader.
Praktisk förberedelse finns i styrelsens checklista.